Beskt är en speciell smak. Antingen så gillar man det eller så gillar man det inte. Så enkelt är det. Det går sällan att lära sig att uppskatta beskt. Man föds helt enkelt med mer eller mindre tolerans för beska, så det är inte någon bra idé att servera beskt om man inte vet att gästerna uppskattar det. Har man inget emot bitterheten så finns det en del trevliga sorter att välja mellan. Den mest klassiska är kanske Bäska Droppar, som beskrivs som ”ett kraftfullt, bittert malörtsbrännvin som utmanar smaklökarna lite extra och inte lämnar någon likgiltig.”

Ska man servera beskt kan det vara bra att välja en riktigt fet sill eftersom fett dämpar upplevelsen av beska. Man kan också byta ut gräddfilen mot crème fraiche. Själv har jag inget emot beska. Tvärtom tycker jag faktiskt att det kan vara trevligt med lite beskt efter maten. Det finns egentligen ingen snaps som jag tycker riktigt illa om. Däremot kan jag gilla vissa mer än andra, men det kan också bero lite på vilket ”humör” man är på, vad man har lust att dricka helt enkelt, och förstås också på vad man äter eftersom olika snapsar kan lyfta fram olika smaker och gör sig därför bättre till vissa maträtter än till andra.

Jag tycker det är väldigt intressant det här med att snapsen lyfter fram smaker, och det är faktiskt det jag gillar mest med att dricka snaps. Det blir på något vis en mycket större upplevelse. Jag dricker väldigt sällan snaps utan sällskap av en god middag. Rätt snaps till rätt middag är underbart!